» Varför just sjuksköterskeutbildningen?
Som ni kanske läst tidigare i bloggen har jag börjat läsa till sjuksköterska här hemma i Västervik som är "kopplat" ihop med Linnéuniversitete i Kalmar.
Jag har ända sen jag varit liten velat jobba med något där man hjälper andra... Drömde om att bli vetrinär, psykolog och läkare. När jag skulle välja program på gymnaiset valde jag därför Natur för då kunde jag bli läkare som jag ville just då. Men det var alldeles för tufft att lyckas få MVG i allt och just då var jag inte så intresserad ändå av just ett sådant "svårt & stort" yrke. Efter att legat på barnavdelningen så upptäckte jag sjuksköterskeyrket mer. Det verkade vara ett väldigt roligt arbete och de hade en sådan bra kontakt med patienterna, de såg ut att verkligen trivas med sitt arbete. Så då när jag gått 1 år på natur så bestämde jag mig för att istället satsa på bli sjuksköterska! Ett halvår sedan bytte jag och en klasskompis över till samhällsprogrammet istället då det är ett lite "enklare" program än natur och man läser mycket ämnen som ger än många möjligheter i framtiden om man skulle ändra sina idéer om framtiden.
Sista året på gymnasiet började man närma sig att börja tänka på att söka till universitet mm. Och då började man spekulera i hur tufft/lätt det var att komma in på diverse utbildningar. Eftersom jag ville läsa hemma i Västervik fanns det just då bara 5 platser på sjuksköterskeprogrammet så antagningspoängen var riktigt höga! Så sista året på gymnaiset pluggade jag ihjäl mig (nästan) och fick så gott som högsta betyg i alla kurser jag hade då för att mitt slutbetyg skulle höjas och att jag skulle kunna få en plats i Västervik.
När det väl var dags för antagninsbesked så låg jag som 1:a reserv i Västervik (attans) men jag hade kommit in i Vimmerby så då började jag där istället. Men flera gånger i veckan fick man åka buss till Vimmerby som tog 2h fram och tillbaka och jag hade mycket annat i livet som pågick just då och det blev för tufft just då att jag bestämmde mig att istället ta ett studieuppehåll till detta år för att börja här i Västervik.
Idag går jag som jag önskat i Västervik på sjuksköterskeutbildningen och till skillnad från förra året så är vi nu 17 stycken i klassen och vi har endast behövt åka till Kalmar EN gång. Förra året jag gick åkte vi flera gånger varje månad vilket var riktigt jobbigt.. Så det är skönt att systemet är lite nytt för detta år :)
Nästa gång tänkte jag skriva lite mer om hur det fungerar med att plugga på en annan ort än universitetet.
Jag har ända sen jag varit liten velat jobba med något där man hjälper andra... Drömde om att bli vetrinär, psykolog och läkare. När jag skulle välja program på gymnaiset valde jag därför Natur för då kunde jag bli läkare som jag ville just då. Men det var alldeles för tufft att lyckas få MVG i allt och just då var jag inte så intresserad ändå av just ett sådant "svårt & stort" yrke. Efter att legat på barnavdelningen så upptäckte jag sjuksköterskeyrket mer. Det verkade vara ett väldigt roligt arbete och de hade en sådan bra kontakt med patienterna, de såg ut att verkligen trivas med sitt arbete. Så då när jag gått 1 år på natur så bestämde jag mig för att istället satsa på bli sjuksköterska! Ett halvår sedan bytte jag och en klasskompis över till samhällsprogrammet istället då det är ett lite "enklare" program än natur och man läser mycket ämnen som ger än många möjligheter i framtiden om man skulle ändra sina idéer om framtiden.
Sista året på gymnasiet började man närma sig att börja tänka på att söka till universitet mm. Och då började man spekulera i hur tufft/lätt det var att komma in på diverse utbildningar. Eftersom jag ville läsa hemma i Västervik fanns det just då bara 5 platser på sjuksköterskeprogrammet så antagningspoängen var riktigt höga! Så sista året på gymnaiset pluggade jag ihjäl mig (nästan) och fick så gott som högsta betyg i alla kurser jag hade då för att mitt slutbetyg skulle höjas och att jag skulle kunna få en plats i Västervik.
När det väl var dags för antagninsbesked så låg jag som 1:a reserv i Västervik (attans) men jag hade kommit in i Vimmerby så då började jag där istället. Men flera gånger i veckan fick man åka buss till Vimmerby som tog 2h fram och tillbaka och jag hade mycket annat i livet som pågick just då och det blev för tufft just då att jag bestämmde mig att istället ta ett studieuppehåll till detta år för att börja här i Västervik.
Idag går jag som jag önskat i Västervik på sjuksköterskeutbildningen och till skillnad från förra året så är vi nu 17 stycken i klassen och vi har endast behövt åka till Kalmar EN gång. Förra året jag gick åkte vi flera gånger varje månad vilket var riktigt jobbigt.. Så det är skönt att systemet är lite nytt för detta år :)

Nästa gång tänkte jag skriva lite mer om hur det fungerar med att plugga på en annan ort än universitetet.
Trackback